 |
Papperspengarnas kollaps (2012)
av Detlev S. Schlichter
Västvärldens skuldsättning idag saknar motstycke i historien. I Sverige gör vanliga medelklassmänniskor mångmiljonaffärer på bostadsmarknaden med hjälp av lån med låg täckning och i Europa sätts det ihop ofantliga lånepaket till stöd för krisdrabbade länder. På bara ett drygt decennium har den globala skuldsumman fördubblats. Men hur har denna kreditexpansion varit möjlig och vad får den för konsekvenser för den ekonomiska stabiliteten? Och varifrån kommer alla pengar som lånas ut?
Läs mer
|
|
 |
Kosmopolitism (utkommer i juni)
av David Held
Det kan förefalla som om demokrati och globalisering drar åt olika håll. Om demokratin så här långt utvecklats inom ramen för särskilda gemenskaper, hur kan den återuppfinnas för en global tidsålder? Hur hantera paradoxen att de frågor som vi måste ta itu med alltmer är gränsöverskridande problem som ingen nationalstat kan lösa på egen hand, samtidigt som de övernationella institutionerna och politiska medlen är svaga och bristfälliga?
Läs mer
|
 |
Kafka. För en mindre litteratur (2012)
av Gilles Deleuze & Félix Guattari
Man har ofta framhållit skuldens, ångestens och den oåtkomliga och transcendenta lagens betydelse i Franz Kafkas författarskap. Filosofen Gilles Deleuze och psykiatrikern Félix Guattari lyfter i sin klassiska studie Kafka. För en mindre litteratur (1975) istället fram lusten och glädjen i Kafkas lekfulla experimenterande med vad de kallar begärets, skriftens och uttryckets ”maskiner”. För Deleuze och Guattari är Kafka en författare som skrattar och en rakt igenom politisk författare. Med hjälp av begrepp som ”rhizom”, ”flyktlinje” och ”djurblivande” utvecklar de här sin idé om en ”mindre litteratur” och visar hur en sådan litteratur kan förena politikens realitet med skrattets och lustens.
Läs mer
|
 |
Någon annanstans, här inne (2012)
av Trinh T Minh-has
"Någon annanstans, här inne" samlar tio av Trinh T Minh-has viktigaste essäer skrivna under de senaste tjugo åren, och är den första av hennes böcker som översatts till svenska. I fokus står ”gränshändelsen”, liksom ett antal teman bekanta från hennes övriga verk – immigration, hybriditet, exil, översättningar, förskjutningar och avvisningar.
Läs mer |
 |
Väl valda ord (2012)
av Peter H. Johnston
Att vara lärare handlar inte bara om att på bästa sätt förmedla kunskaper om det ena eller andra. Det handlar också om att skapa en inlärningsmiljö som är tillräckligt stimulerande och trygg för att eleverna ska kunna utvecklas intellektuellt och känslomässigt och bli kapabla att formulera sig självständigt och pregnant.
Väl valda ord visar hur man som lärare kan ta språkets resurser och dimensioner till hjälp för att skapa och vidmakthålla en sådan inlärningsmiljö. Med konkreta exempel från framgångsrik läsundervisning av olika slag belyser Johnston bland annat de konsekvenser det en lärare faktiskt säger – eller inte säger – kan få i sammanhanget.
Läs mer
|
 |
Få det att fastna (2012)
av Shanna Schwartz
Trots att undervisningen planeras och förberedes noga händer det ofta att den inte vill få fäste i elevernas självständiga arbete. Barnen förstår, men det som de först lärt sig fastnar inte. För att få undervisningen att fastna hos eleverna måste vi förstå hur vi tillägnar oss och förlorar nya kunskaper och varför.
Shanna Schwartz är verksam vid Teachers College Reading and Writing Project i New York.
Läs mer |
 |
Tid för Europa (2012)
av Jon Wittrock (red.)
Antologin Tid för Europa. Gemenskap, minne, hopp handlar om skilda sätt att föreställa sig och erfara tiden och hur dessa relaterar sig till politiska gemenskaper i Europa. I fokus står en tysk tradition som följs från Kant och upplysningens stora förhoppningarna fram till vår samtid, präglad av minnet av krig och förödelse, men också av apokalyptiska stämningar och ekonomiska kriser
Läs mer |
 |
Om lycka (2012)
av Sissela Bok
I Om lycka – från Aristoteles till vår tids hjärnforskning ställer Sissela Bok den eviga frågan om vad lycka är och redogör för hur den behandlats genom århundradena, från antikens filosofer, via upplysningen och Darwin till dagens hjärnforskning.
Under de senaste decennierna har vetenskapen börjat intressera sig för människors upplevelse av lycka och välbefinnande, för vad som händer i hjärnan under sådana tillstånd och hur interaktionen mellan arv och miljö ser ut.
Läs mer
|
 |
En avhandling om befolkningslagen (2102)
av T. R. Malthus
Thomas Robert Malthus räknas som en av de mest inflytelserika klassiska ekonomerna. I sin berömda En avhandling om befolkningslagen (1798) – som hjälpte Charles Darwin att formulera teorin om det naturliga urvalet – tecknar han en dyster bild av framtiden. Befolkningen ökar med förbättrad levnadsstandard, men näringsutrymmet kan inte hålla jämn takt med befolkningstillväxten eftersom den odlingsbara arealen är begränsad och avkastningen avtagande när ytterligare – mindre lämpad – mark tas i bruk. Till slut nås en punkt då livsmedelsproduktionen inte länge räcker till för att livnära den växande befolkningen
Läs mer
|
 |
En civilisation utan båtar (2012)
av Johannes Anyuru
Under några sommarveckor 2011 befinner sig poeten Johannes Anyuru i Aten, i väntan på att resa med Ship to Gaza. Han går under palmerna och känner döden brusa i världen och kroppen, han hör tårgasen väsa över natthimlen och rösterna ropa på de ockuperade torgen. I takt med att det blir allt tydligare att fartygskonvojen aldrig kommer att lämna grekisk hamn växer en dokumentärpoetisk berättelse fram om ett Europa som balanserar mellan det politiska spelets cynism och de befriade torgens utopi, om en enda lång strand som vi alla sitter vid. Ett minne av en civilisations sista båtar.
Läs mer |
 |
Landsbygdens globalisering (2012)
av Magnus Andersson & André Jansson
Landsbygdens globalisering handlar om den svenska landsbygdens omvandling i ett medialiserat, rörligt och symbolbemängt samhälle. Medier spelar en avgörande roll för landsbygdens framtid. Å ena sidan ökar medierna förbindelserna mellan stad och land och ruckar därmed på geografiska gränser, å andra sidan formar de människors föreställningar om stad och land, centrum och periferi, framtid och historia. Med en nationell enkätundersökning och lokala fallstudier i Skåne och Värmland som grundval studerar Magnus Andersson och André Jansson det medialiserade spänningsfältet mellan lokalt nedärvda levnadsmönster och en alltmer mångfacetterad och sammanlänkad omvärld.
Läs mer
|
 |
En mosaik av mening (2012)
av Johan von Essen & Gunnar Sundgren (red.)
I En mosaik av mening diskuterar författarna studieförbundens historiska och nutida utveckling i förhållande till civilsamhället. Eftersom både civilsamhälle och folkbildning kan ges en rad olika tolkningar blir de bilder som framträder komplexa, likt skärvorna i en antik mosaik.
Studieförbunden uppstod ur de svenska folkrörelsernas behov av organiserad studieverksamhet men har förändrats till alltmer kartelliknande federationer verksamma på en öppen utbildningsmarknad.
Läs mer |
 |
Den unge Werthers lidande. Återberättad av Oscar K. (2012)
av Johann Wolfgang von Goethe
När Werther lär känna den jämnåriga Lotte i den lilla byn Wahlheim tycker han att han har träff at en ängel. Så skriver han i varje fall i ett brev till sin vän Wilhelm. Men eftersom ”ängeln” har en fästman och verkar vara lycklig med honom bestämmer sig Werther för att dölja sina verkliga känslor och satsa på vänskap istället för på kärlek. Haken är bara att hans förälskelse växer sig allt starkare och parallellt med den svartsjukan och desperationen. Märker inte Lotte vad han känner? Känner hon innerst inne inte samma sak för honom? Är hon verkligen lycklig med sin fästman? Hur skulle hon reagera om fästmannen plötsligt dog? Eller om Werther gjorde det?
Läs mer |
 |
Upplysningens dialektik. (2012)
av Max Horkheimer & Theodor W Adorno
Upplysningens dialektik tillkom mot slutet av andra världskriget på den amerikanska västkusten där de tyska filosoferna Max Horkheimer (1895–1973) och Theodor W Adorno (1903–1969) levde i exil. Mot bakgrund av deras dubbla erfarenhet av nazismen och den amerikansk masskulturen utvecklar de en djupt pessimistisk tolkning av den västerländska kulturutvecklingen. Upplysningens löfte om ett utträde ur omyndighet har slagit om i ett blint instrumentellt förnuft och en lika blind underhållningsindustri. Det är en mörk bok om upplysningens självförstörelse – som samtidigt försöker håller hoppet vid liv. Upplysningens dialektik är ett av 1900-talets centrala civilisationskritiska verk och haft en stor betydelse för synen på det moderna projektet.
Läs mer
|
 |
När folket talar (2011)
av James S. Fishkin
I När folket talar presenterar den amerikanske statsvetaren James Fishkin sina banbrytande experiment med deliberativa opinionsundersökningar (deliberative polls) där man samlar slumpmässigt utvalda personer till deliberation – överläggningar – under förutsättningar som ska göra det möjligt att ta ställning på ett välinformerat och genomtänkt vis. Fishkins utgångspunkt är ett grundläggande demokratiskt dilemma: Hur kan man skapa förhållanden som gör att alla medborgare blir motiverade att verkligen tänka igenom de aktuella frågorna? Och hur kan man på en och samma gång realisera värden som jämlikhet och deliberation? Eller med andra ord: Hur är deliberativ demokrati möjlig?
Läs mer
|
 |
Laokoon (2011)
av Gotthold Ephraim Lessing
Gotthold Ephraim Lessing (1729–1781) gav med sin skrift Laokoon, eller om gränserna mellan måleri och poesi (1766) avgörande impulser till den moderna uppfattningen av konstarternas inbördes relationer. Hans banbrytande analyser av tid och rum, och av hur bilden och ordet skiljer sig åt, är en av grundpelarna i teorin om konstens autonomi, och den pekar fram mot moderna fenomenologiska och formalistiska analyser. Samtidigt är Lessing framför allt en kritiker, och det avgörande för honom är att alla begreppsliga resonemang måste kunna fästas i konkreta analyser av verk, vilket också gör honom till en föregångare till den moderna konst- och litteraturkritiken.
Läs mer |
 |
Politisk styrning och demokrati (2011)
av Rolf Å. Gustafsson
Politisk styrning och demokrati ger ett historiskt och sociologiskt perspektiv på något som sällan undersökts; den uttalade och outtalade arbetsgivarpolitik som präglat politiskt styrda offentliga organisationer. Offentligt anställda ses ofta som ett instrument för den politiska maktens vilja. Det må vara absolutistiska kungars vilja eller fullt utvecklade liberal-demokratiska staters värderingsdrivna politiker som arbetar på medborgarnas uppdrag. Att offentligt anställda ska kunna framföra synpunkter på verksamhetens mål, former och villkor förblir ”orimligt”, ”omöjligt” eller ”ointressant” i den idévärld som boken undersöker. ”Politik” ställs mot ”administration”. Demokratisk styrning av offentlig förvaltning mot demokrati inom förvaltningen.
Läs mer
|
 |
Skriv mer! (2011)
av Lucy Calkins
Hur gör man för att undervisa barnen i de första årskurserna hur man berättar och skriver? Räcker det inte att bara låta dem skriva sina sagor och händelseböcker? Hur utvecklar vi barnen som skribenter och hur ger vi dem hantverket?
Lucy Calkins framhåller i Skriv mer! att det är lärarens uppgift att fungera som modell för undervisningen. Läraren måste genom eget skrivande bli medveten om vad som är en god text och hur man åstadkommer den. I mötet med en barntext är hennes uppgift att kunna se var barnet befinner sig i sin skrivprocess, vad barnet försöker att göra och att understödja det i försöken att gestalta sin värld.
Läs mer
|
 |
Halva himlen (2011)
av Nicholas D. Kristof & Sheryl WuDunn
Terrordåd, statskupper och folkliga uppror är hett nyhetsstoff. Men de miljoner unga kvinnor som kidnappas varje år jorden över och hamnar på bordeller befinner sig som regel i massmedial skugga. Också i vårt eget land och i vårt geografiska närområde är trafficking ett växande vardagsproblem som inte alltid får den uppmärksamhet det förtjänar. Men det är inte bara journalistiken som har svårt att hantera denna moderna form av slaveri, också myndigheter och politiker verkar ofta vilja ignorera eller bagatellisera det som pågår. Och detsamma gäller i mångt och mycket också problem som omskärelse, död i barnsäng och kvinnomisshandel.
Läs mer
|
 |
Utanförskap på entreprenad (2011)
av Ulrika Levander
I Utanförskap på entreprenad, som bygger på en diskursanalys av offentliga skrifter och av intervjuer med anställda och deltagare i tre olika sociala företag, undersöks hur det sociala företagandet har kommit att förstås och konstrueras under 2000-talet i Sverige. På vilka antaganden bygger företagsformen sin legitimitet? Vilka bilder av människor och sociala problem formas? Och vilka är de lösningar på samhällsproblem som förespråkas genom det sociala företagandet?
Läs mer
|
 |
Våld. En Dagbok (2011)
av Clemens Meyer
Clemens Meyer utgår i Våld. En dagbok från sin författartillvaro i Leipzig och allt vad den rymmer: skrivande, reflektioner och minnesbilder, promenader med hunden och möten med olika slags människor, inklusive vänner på glid. Lärdomar från zombiefilmer, dataspel och travbanor har sin givna plats i sammanhanget. Meyers underifrånperspektiv är genomgående, liksom hans förmåga att skönja dolda sammanhang i det som vid första anblicken bara verkar vara vardagstrivalt eller utflippat. blottlägger på ett exemplariskt vis en motsägelsefull europeisk samtidsverklighet. Men boken rymmer också många starka ögonblick av medkänsla och stillhet.
Läs mer |
 |
Nattens mask (2011)
av Per Arne Tjäder
Teater är en konstart där skådespelare uppträder för publik i ett möte mellan levande människor.Teater har en lång historia fylld av såväl kontinuitet som uppbrott och förnyelse. Teater består av konventioner och överenskommelser som upprättas bara för att överges och ersättas med nya. Teater är idéer och diskussioner, manifest, proklamationer och drömmerier. Teater är William Shakespeare och Elfriede Jelinek, August Strindberg och Sara Stridsberg. Teater kan framföras i stora byggnader i städernas mitt men också på en öppen plats ute i det fria. Teater är lek, förställning och fantasi men också teknik, byråkrati och långa sammanträden. Teater är sanning och lögn på en och samma gång. Teater är alldeles, alldeles underbart och mördande tråkigt.
Läs mer
|
 |
Candide. Återberättad av Oscar K. (2011)
av François Voltaire
Lever vi i en värld som i grunden är bra? Eller i en värld där många saker kunde - och borde - vara mycket bättre? För den unge Candide är saken glasklar: vi lever i en värld som i själva verket är bättre än bra - i den bästa av världar. Det har hans lärare, den berömde filosofen Pangloss, sagt och det tror Candide bergfast på. Och allt som Candide upplever under sina många äventyr jorden över - från tvångsanslutningen till bulgarernas här till besöket i Eldorado, "guldlandet" i Sydamerika - uppfattar han som en bekräftelse på att Pangloss uppfattning är riktig. Inte ens svårigheterna att få vara tillsammans med den älskade Kunigunda förmår nagga Candides energiska optimism i kanten. Fattigdom, jordbävningar, skeppsbrott, krig, pest, fanatism ... är i själva verket bara bra för oss. Eller?
Läs mer
|
 |
Hamlet. Återberättad av Oscar K. (2011)
av William Shakespeare
Prins Hamlet av Danmark befinner sig inte direkt i något drömläge. Hans far kungen sägs ha dött av ett ormbett, men visar sig om en vålnad för sin son och berättar att han i själva verket blev mördad. Vålnaden avslöjar att det är Hamlets farbror - som nu är kung och har gift sig med Hamlets mor - som ligger bakom mordet. Och vålnaden kräver att Hamlet ska hämnas. Men Hamlet vet varken ut eller in. Talar vålnaden verkligen sanning? Och måste Hamlet i så fall döda sin farbror? Kan han vara säker på att farbrodern inte planerar att mörda honom också? Vågar han ens lita på sin mor? Eller på Ofelia, som han kanske - eller kanske inte - är förälskad i. Läs mer |
 |
Därför samarbetar vi (2011)
av Michael Tomasello
Vi har lätt att uppfatta små barn som självcentrerade varelser, men i själva verket är de påfallande samarbetsvilliga. Tvååringar har betydligt lättare att sinsemellan dela upp någonting åtråvärt – några bananer, till exempel – än vad schimpanser har. Det är alltså inte enbart vårt abstrakta tänkande som skiljer oss från våra närmaste släktingar bland djuren, utan också förmågan att samarbeta och att dela intentioner. Schimpanser och andra människoapor är kapabla att samarbeta, men väljer av olika skäl ofta att inte göra det. Det som är naturligt för oss är helt enkelt inte lika naturligt för dem.
Läs mer
|
 |
Att fostra journalister (2011)
av Elin Gardeström
Att fostra journalister analyserar diskussionen om en svensk journalistutbildning under perioden 1944 till 1970. Vad drev på en formaliserad journalistutbildning? Hur relaterar sig den svenska diskussionen till den internationella? Var och hur ska journalister utbildas och av vem? Vilken typ av kunskap bör en journalist ha? Vem är lämplig för yrket och hur ska de lämpliga väljas ut? Varför tog det så lång tid för pressens organisationer att enas om hur en utbildning skulle utformas?
Läs mer |
 |
Vad vi är skyldiga varandra (2011)
av Thomas M. Scanlon
Alla menar vi att vissa handlingar är moraliskt felaktiga. Men vilket slags omdöme är det vi fäller när vi hävdar att en handling är fel, eller orätt? Omdömen om rätt och fel kan inte förstås som vanliga faktapåståenden om den empiriska världen eller vår egen psykologi. Likväl tycks de vara påståenden som kan vara sanna eller falska. Vilket slags resonemang är det som leder oss fram till slutsatsen att en viss handling vore felaktig? Att en viss handling vore moraliskt fel tycks ge ett starkt skäl att inte utföra den, ett skäl som åtminstone normalt slår ut alla konkurrerande överväganden. Vad är detta för slags skäl?
Läs mer
|
 |
Verksamma verksamheter (2011)
av Liljeroth, Engen, Larsson, Skoglund och Öfverholm
Media diskuterar ständigt tillkortakommanden i verksamheter som sjukvård, äldreomsorg och habilitering. Verksamhetschefer som får kritik säger sig ofta vilja ”se över rutinerna”, men steget från en sådan (kanske välbehövlig) översyn – och från att formulera handlingsplaner och värdegrunder – till att åstadkomma verkliga och varaktiga förändringar är som regel stort. Förändringsprocesser kan vara långa och krävande.
Läs mer |
 |
Naken stad (2011)
av Sharon Zukin
I New Yorks immigrant- och arbetarklasskvarter lever man fram till 1960-talet ett ”urbant byliv” med en tydlig förankring i de egna traditionerna. Men när nya och mer välbeställda invånare flyttar in och börjar dominera kvarteren förändras ofta miljöns karaktär. Istället för en grönsaksaffär eller ett skomakeri i gathörnet får man kanske ett trendigt lattekaffé, där områdets gamla invånare inte nödvändigtvis känner sig särskilt hemmastadda.
Läs mer |
 |
Förnuft och rationalitet (2011)
av Jon Elster
Det latinska ordet ratio ligger till grund för två mycket olika men besläktade idétraditioner inom analysen av mänskligt beteende. Å ena sidan den tradition som ställer förnuft mot passioner och, på senare tid, mot intressen. Å andra sidan den långt senare tillkomna idén om ”rationella val”, dvs. val som är rationella i ljuset av en aktörs preferenser och uppfattningar. Om teorin om rationella val har utarbetats med stor noggrannhet, kan inte detsamma inte sägas om förnuftsidén.
Läs mer |
 |
Slutet på filmen: O. s. v. (2011)
av Jan Holmberg
I Slutet på filmen: O. s. v. diskuterar Jan Holmberg filmmediets och filmupplevelsens materiella, historiska och kulturella förutsättningar och vad dessa kan tänkas säga om filmens framtid.
På köpet får man veta vilken poängen var med Gus van Sants remake av Psycho, varför filmen och kommunismen är parallella historiska fenomen och vad Death Proof har gemensamt med Persona. Men Slutet på filmen: O. s. v. är först som sist en essä: ett personligt och associativt försök att fånga de rörliga bildernas förföriska förgänglighet i ord.
Läs mer |
 |
Icke-medborgarskapets urbana geografi (2011)
av Helena Holgersson
”Gömda flyktingar”, ”papperslösa”, ”illegala invandrare” – benämningarna döljer människor som varken får plats i välfärdsstaten eller i staden. Med utgångspunkt i Göteborg analyserar sociologen Helena Holgersson i sin etnografiska studie av icke-medborgarskapets urbana geografi hur dessa människor navigerar i stadsmiljön. Alla städer vill ”hamna på kartan”, det är så de marknadsförs. Lokalpolitiker vill locka evenemang, turister och kapital till den egna staden. Men det finns flera kartor, och man vill inte hamna på alla – exempelvis inte på de asylsökandes karta.
Läs mer |
 |
Fallet Tulajev (2011)
av Victor Serge
När kamrat Tulajev, en högt uppsatt regeringstjänsteman, blir mördad på en nattlig gata i Moskva 1939 riktas polisens misstankar åt många olika håll. Sextiosju personer blir – efter hemliga efterforskningar – arresterade inom loppet av tre dagar. De misstänkta har bara en sak gemensam: de är oskyldiga, i varje fall till mordet på Tulajev. Och mordutredningen fortsätter att förgrena sig och når snart långt utanför Sovjetunions gränser.
Läs mer |
 |
Utbildning som medborgerlig rättighet (2011)
av Tomas Englund (red.)
Under de senaste decennierna har utbildning allt oftare kommit att betraktas i ett rättighetsperspektiv. Denna bok består av bidrag till ett forskningsprojekt som har undersökt rättighetstänkandet på utbildningsområdet. De behandlar frågeställningar som:
* Hur har de internationella konventionstexterna om föräldrarätten respektive barns rätt till utbildning tolkats och använts i Sverige?
* Vad betyder den förstärkta föräldrarätten med hänsyn till olika modeller för relationen föräldrar – skola?
Läs mer |
 |
Undervisning och existens (2011)
av Silwa Cleasson (red.)
Svensk pedagogisk forskning brukar vara anglosaxiskt orienterad. Antologin Undervisning och existens undersöker istället skolans – och lärarens – vardag med hjälp av en hermeneutisk och fenomenologisk tradition. Det är själva undervisningen – och lärarens ”tysta kunskap” på området – som genomgående står i fokus i texterna.
Läs med
|
 |
Postdemokrati (2011)
av Colin Crouch
Med postdemokrati förstår Crouch ett politiskt system där politikerna blir alltmer inneslutna i sin egen värld och knyter an till allmänheten framför allt genom manipulationsmetoder som baserar sig på reklam och marknadsundersökningar, alltmedan demokratins yttre former tycks oförändrade.
Läs mer |
 |
En värld utan bröd (2011)
av Wilfried Bommert
Den tyske journalisten Wilfried Bommert ger i En värld utan bröd läsaren en utmärkt översikt över hela livsmedelsproblematiken och dess biologiska, (gen)teknologiska, ekonomiska, politiska och demografiska aspekter. Han belyser också de ojämlika politiska och ekonomiska maktförhållanden som gör att den globala försörjningssituationen ser ut som den gör.
Läs mer |
 |
Homo Capax (2011)
av Paul Ricoeur i urval av Bengt Kristensson Uggla
Detta urval texter från den ”senare” Paul Ricœurs författarskap är hämtat från perioden 1972–2004. Urvalet domineras omfångsmässigt av den etik som han presenterade inom ramen för en sin studie av självet: Soi-même comme un autre (1990). I de tre studier som utgör denna etik tar han läsaren med på en resa genom det moralfilosofiska landskapet.
Läs mer |
 |
Lägret (2011)
av Oscar K. & Dorte Karrebæck
Lägret är en allåldersbok om att byta en verklighet mot en annan och försöka finna sig tillrätta under radikalt nya omständigheter. Men det är också en bok som med textens och bildernas hjälp slår upp dörrarna mot alla slags miljöer och tidsåldrar. En bok som sätter medkänslan och inlevelseförmågan i häftig rörelse. Originalupplagan har tilldelats förstapriset i det danska kulturministeriets stora Billedbogskonkurrence år 2010.
Läs mer |
 |
Anakronismen (2011)
av Sara Edenheim
Varför vänder vi oss till historien för svar på samtidens frågor? Sara Edenheims Anakronismen är en uppgörelse med något som alltid tas för givet, allas vårt behov av historia. Hur hänger historievetenskap ihop med den identitetspolitik som är förhärskande i praktiken men bespottad i teorin? Varför förvärvas politisk legitimitet genom att blicka bakåt istället för framåt? Vilka begär tillfredsställs och vilka förkastas i historikerns arkiv? Sara Edenheim ställer obekväma frågor och levererar komplexa svar.
Läs mer |
 |
Kulturell sociologi (2011)
av Jeffrey C. Alexander
Jeffrey C. Alexander förespråkar en ”kulturell sociologi”. Utgångspunkten är att samhälleliga institutioner och sociala handlingar alltid är inbäddade i meningssammanhang. Mening är alltid där. Den finns där som en symbolisk struktur i vår yttre miljö som vi inte alltid är medvetna om. Att synliggöra de ofta omedvetna symboliska strukturernas inflytande är den kulturella sociologins uppgift. Det handlar om att studera hur dessa strukturer blir levande i människors liv och gör handlingar meningsfulla.
Läs mer |
 |
Förorten, skolan och ungdomskulturen (2011)
av Ove Sernhede (red.)
Europas förortsområden präglas i allt högre grad av marginalisering, segregation och ”territoriell stigmatisering”. Hur förhåller sig skolan till detta? Förmår den bjuda motstånd mot sådana smygande och destruktiva processer och stärka elevernas självständighet och självkänsla eller legitimerar den i själva verket bara – goda intentioner, pedagogiska specialsatsningar och ekonomiska extraresurser till trots – rådande sociala strukturer och hierarkier? Hur ser elevernas konkreta – och existentiella – valmöjligheter ut?
Läs mer |
 |
Töväder (2011)
av David Archer
Nästa sekelskifte – år 2100 – figurerar ofta i klimatdebatten. FN:s klimatpanel har angivit hur mycket temperatuen kan komma att stiga tills dess och hur mycket havsytan kan komma att höjas. Hundra år – eller nittio, om man ska vara exakt – är en överblickbar tid: många människor som lever idag kommer att finns här då också. Men jordens klimat bryr sig inte mer om vårt sätt att dela upp tiden än en skog eller en öken bryr sig om ett streck på kartan. Klimatforskaren Davis Archers Töväder anlägger ett betydligt längre tidsperspektiv. Den koldioxid vi släpper ut idag – släpper ut medan du läser de här orden – har verkligen så långvariga klimateffekter.
Läs mer |
 |
Våldets regler (2011)
av Sara Uhnoo
Ungdomars våld står ständigt i mediernas fokus. Det sägs ofta att våldet blivit grövre och mindre förutsägbart och gått ner i åldrarna. Ungdomarna tilldelas en dubbel roll: som offer, som behöver beskydd, och förövare, som behöver lära sig vad respekt för andra egentligen innebär. Det underförstådda budskapet är att vuxna måste göra någonting åt ungdomars moral innan det är för sent.
Läs mer |
 |
Förintelsen är över och vi måste resa oss ur askan (2010)
av Avraham Burg
Grundtanken i den israeliske politikern och opinionsbildaren Avraham Burgs djupt personliga och tankfulla essä Förintelsen är över och vi måste resa oss ur askan är att Israel behöver frigöra sig från förintelsen. Landet har enligt Burg gjort förintelsen till sin »egendom»: »I våra egna ögon är vi fortfarande partisaner, upprorsmän i ghettot, skuggor i koncentrationslägren – och detta oberoende av vårt land, vår stat, vår bruttonationalprodukt, Israels internationella ställning och väpnade styrkor». Konsekvensen har blivit en samhällelig och existentiell belägringsmentalitet – »Hela världen är emot oss» – som fått rättfärdiga behandlingen av palestinierna och en på många punkter diskutabel utrikespolitik. Läs mer
Läs recension i Aftonbladet
|
 |
Det politiska som begrepp (2010)
av Carl Schmitt
Det politiska som begrepp är en klassiker i 1900-talets politiska teori. Carl Schmitt (1888–1985) var en berömd statsrättsjurist och politisk tänkare i Weimar-republiken som senare blev för evigt komprometterad genom sitt inträde i nazistpartiet 1933 och sin ställning som »kronjurist» i Det tredje riket. Hans kompromisslösa tänkande har emellertid fascinerat många, också till vänster, och de senaste decennierna har det stått strid om vem han egentligen var.
Läs mer
Läs recension i Fria tidningen |
 |
Bildning (2010)
av Ander Burman & Per Sundgren (red.)
I den här boken har 24 texter om bildning samlats. De äldsta texterna är från tidigt 1800-tal, den sista är skriven på 2000-talet. Även till form och innehåll skiljer de sig från varandra. Här samsas akademiska uppsatser med skoltal, riksdagsanföranden, tidningsartiklar och essäer. Vissa texter är utpräglat politiska till sin karaktär, andra är pedagogiska, filosofiska eller idéhistoriska. En del har fokus på den institutionaliserade, i synnerhet högre utbildningen medan andra utgår från arbetarrörelsen och andra folkrörelser. Men samtliga texter handlar om bildning − och är skrivna på svenska.
Läs mer
Läs recension i Sydsvenskan |
 |
I Trygghetens namn (2010)
av Ingrid Sahlin (red.)
De senaste decennierna har otrygghet varit ett viktigt och återkommande tema inom såväl politiken som mediedebatten. Nyheter om krig, terrordåd, organiserad brottslighet, mord och naturkatastrofer, klimatförändring och miljöförstöring bidrar till en genuin ovisshet om och kanske också rädsla för framtiden. Samhällsutvecklingen framställs som okontrollerbar eller i bästa fall oförutsägbar, och risken att förlora arbete, bostad och hälsa känns ofta påtaglig. Därför är det också många medier, politiker och företag som investerar och spekulerar i människors behov av trygghet.
Läs mer
|
 |
Själens medium (2010)
av Thomas Götselius
I Själens medium behandlar litteraturhistorikern, redaktören och DN-kritikern Thomas Götselius det svindlande ögonblick när den tryckta boken var ny. Utgångspunkten är det faktum att vi idag lever i en teknologisk brytningstid: i ljuset av den digitala revolutionen framträder litteraturen som ett teknologiskt objekt, oskiljaktig från sitt medium. Detta perspektivskifte innebär också att det är möjligt att skriva litteraturhistoria på nytt.
Läs mer
|
 |
Myten om maskinen (2010)
av Alf Hornborg
Den moderna människan sätter sin tilltro till tekniken. Men är själva föreställningen om ”teknik” en kulturell illusion?
I denna bok utmanar Alf Hornborg idén att mänskligheten är förenad i en gemensam utveckling mot allt effektivare teknik. I stället hävdar han att modern teknik förutsätter ett slags globalt nollsummespel med ojämna resursflöden, som gör det möjligt för rikare delar av världssamhället att vinna tid och rum på bekostnad av de fattigare delarnas människor och miljö.
Läs mer
Läs recension i Sydsvenskan DN
Högupplöst omslag |
 |
Den stora omställningen (2010)
av Richard Florida
När man talar om allvarliga ekonomiska kriser – som depressionerna under 1930-talet och slutet på 1800-talet – brukar fokus naturligt nog ligga på det mänskliga elände och den ekonomiska oreda som sådana kriser ställer till med. Men stora kriser innebär också stora möjligheter till samhällelig och ekonomisk förnyelse – örutsatt att människor är beredda att ompröva somliga tankemönster och livsstilsval och att samhället genom framsynta och uthålliga infrastrukturella satsningar ger dem möjlighet att göra detta.
Läs mer
Högupplöst omslag |
 |
God natt, natt (2010)
av Gro Dahle och Svein Nyhus
God natt då
mitt hjärta,
mitt lilla, tappra hjärta
som slår och slår
fast det är natt.
Det är du som ska hjälpa mig
med att vakna
i morgon.
Läs mer |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|